Ida Krarup från Personalstyrelsen på Finansministeriet presenterade hur man inom den offentliga sektorn hanterar Flexicuritysystemet.
I Danmark har den flexibla inställning till arbetsmarknaden funnits i över hundra år. Idag är den reglerad och omfattar den ”gyllene triangeln”
- Flexibilitet på arbetsmarknaden
- Flexibla regler för anställning och uppsägning social trygghet
- Inkomst vid tillfällig arbetslöshet aktiv arbetsmarknadspolitik vägledning till jobb och utbildning
Lena ställde frågan om hur vanligt det är med omflyttningarna mellan sektorer, men också geografiskt?
Ida förklarade att den danska arbetsmarknaden generellt har hög mobilitet.
Hon förklarade också att antalet nyskapade jobb i stort sett är oförändrad oavsett konjunktur, skillnaden är att under en lågkonjunktur så stiger antalet nedlagda jobbtillfällen vilket gör att konkurrensen om de nya jobben ökar och därmed också arbetslösheten.
Det finns också krav utifrån den flexibla arbetsmarknadskulturen att man ska acceptera geografisk avlägsna jobberbjudanden. Tankar på att öka den regionala spridningen genom att till exempel utlokalisera statliga verk har inte omsatts i den utsträckning som skett i Sverige
Flexibilitetens tillämpning i statlig anställning
- Flexibla ramar för anställning och jobbyte
- Strategisk och systematisk kompetensutveckling
- Flexibla system kring arbetstid, pension och nytt lönesystem
Ida beskrev också hur man aktivt arbetar med integration av grupper som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden genom att inom statlig verksamhet erbjuda
- Tillfälliga anställningar
- Att med full lön erbjuda 20 % av arbetstiden till utbildning
- Att utveckla individuella utvecklingsplaner
- Svårigheten med det danska flexicuritysystemet är att det är svårt att integrera utsatta och svaga grupper som trots stimulans har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden.
En nyhet efter senaste inkomstförsäkringsförhandlingen är ”
Plustid” som innebär
- Individuella avtal kan skrivas med en arbetstid på mer än 37 tim/vecka (max 42)
- Med proportionerligt mer lön
- Som är pensionsgrundande som också utbetalas under sjukskrivning, föräldraledighet, semester och annan frånvaro
Men det är individuella avtal och arbetsgivare kan inte kollektivavtala om Plustid för alla anställda. Man kan också tidsbegränsa avtalet.
Plustidsavtal är intressant ur vårt perspektiv och fokus kring strävan efter ”balans i livet”. Att kunna både öka och minska sin arbetstid kan vara ett sätt att nå en sådan balans där också lönen regleras och balanseras efter den arbetsinsats man gör. Plustidsavtalet kan också sättas i relation till Juseks lönepolitik där det ju också finns en strävan mot att den arbetsinsats som läggs ner ska motsvaras i lön och framförallt då i i de fall man har ett arbetstidsavtal med ”oreglerad arbetstid” och ”förtroendetid”. Men det finns ingen möjlighet att som i det danska Plustidsavtalet gå upp i tid.
Seniorbonus är en annan nyhet där personer som fortsätter jobba efter den genomsnittliga pensionsåldern under tre år kan få
- Kontant bonus på 3% av lönen
- Engångsbelopp på sin födelsedag
- Extra semesterdagar
- Extra pensionsinbetalning
Också detta gör man för att skapa ökad flexibilitet på arbetsmarknaden, men också för att få arbetstagare att stanna kvar på arbetsmarknaden längre.
Både Plusavtal och Seniorbonus är statliga avtal men tillämpas i olika form och omfattning också inom den privata sektorn.
- Något vi uppmärksammade var att den positiva arbetsmarknaden som Danmark haft fram till och med förra året har resulterat i att många svenskar har valt att pendla över sundet för att jobba i Danmark. Detta mötte vi flera exempel på under vårt besök. Antalet svenskar som jobbar i Danmark tror man dock nu kommer att minska i och med att arbetslösheten stiger också i här. Svenskarna kommer dock inte att synas i arbetslöshetssiffror i Danmark utan istället i Sverige.
